Stieg Larsson har bland annat gjort sig känd som en av grundarna av den antirasistiska stiftelsen Expo som kartlägger högerextrema grupperingar och utbildar allmänheten om högerextremism. Men mest känd är han förmodligen för att ha skrivit den så kallade “Milleniumtrilogin” som slagit svenskt försäljningsrekord och som översatts till flera olika språk och filmatiserats i såväl Sverige som i USA.
Stieg Larssons “Milleniumtrilogi” uppmärksammades bland annat för det komplexa och ovanliga kvinnoporträttet i form av den unga hackern Lisbeth Salander som med sitt magra punkiga utseende och sin nihilistiska framtoning utmanar bilden av de kvinnliga hjälten.
Män som hatar kvinnor
Den första boken i serien handlar om journalisten Mikael Blomkvist som anlitas av industrimagnaten Henrik Vanger för att skriva familjens släktkrönika, men snart visar det sig att uppdraget snarare handlar om att luska i en mörk familjehemlighet som kretsar kring Henriks brorsdotter Harriets mystiska försvinnande 1966. Hans vägar korsas med den märkliga unga hackern Lisbeth Salander och snart visar det sig att jobbet är långt ifrån säkert.
Flickan som lekte med elden
I trilogins andra bok får journalisten Mikael Blomkvist kontakt med en frilansjournalist som vill sälja in sin kartläggning av den svenska sexhandeln till Blomkvists tidskrift för grävande journalistik Millenium, som också gett namn åt trilogin. Samtidigt sker en rad händelser som gör att hackern Lisbeth Salander beslutar sig för att gräva i sitt förflutna och de övergrepp hon utsatts för av myndigheterna i en härva som sträcker sig högt upp i samhällsstegen. Intrigerna tätnar och gamla lojaliteter testas i denna välskrivna uppföljare till “Män som hatar kvinnor”.
Luftslottet som sprängdes
“Luftslottet som sprängdes” tar vid exakt där “Flickan som lekte med elden” slutade. Lisbeth Salander misstänks för ett trippelmord samtidigt som Mikael Blomkvist gräver i Salanders förflutna med avsikten att avslöja de övergrepp som hon utsattes för som liten. Det visar sig vara en mycket mörk historia med kopplingar till såväl Säpo som till det Kalla Krigets spionaffärer.
Framgång och sorg
Även om “Millenniumtrilogin” blivit en framgång utan motstycke har framgången också kantats av en sorglig sidohistoria. I och med att Stieg Larsson dog ett knappt år innan den första boken gavs ut fick han själv aldrig ta del av de enorma framgångar som hans romaner ledde till. I och med att han inte hade varken samboavtal eller testamente där hans livskamrat fick rätt att ärva honom gick arvet istället till Stieg Larssons far och bror vilket ledde till en infekterad konflikt.