Den som är kräsmagad gör rätt i att inte läsa Niklas Natt och Dags roman “1793” i samband med intagande av en måltid. Denna fantastiska debutroman skildrar ett Stockholm när Sverige hade en förmyndarregering eftersom Gustav IV Adolf ännu var omyndig och därmed inte tilläts regera.
Romanen skildrar ett smutsigt och trasigt Stockholm fyllt med sjukdom och misär, under en tid då läkevetenskapen förvisso börjat göra sitt intåg, men långt innan dagens standard ens fanns på kartan. Intrigen kretsar kring ett stympat lik som hittas i det illaluktande träsket Fatburen. Liket saknar såväl armar som ben och det visar sig att kroppen stympats 
bit för bit medan människan ännu levde. Frågan är bara varför och av vem?
Niklas Natt och Dags debutroman har fått god kritik och till och med rekommenderats av Leif GW Persson. Den beskrivs som Bellman Noir och är fängslande från början till slut, samt ett måste för personer som intresserar sig för såväl svensk historia som för deckargenren överlag. Författaren har en sällsynt förmåga att få såväl karaktärer som miljön i det gamla Stockholm levande, varpå läsaren kommer närmare denna hemska värld än vad som kanske till och med är önskvärt.